Medborgarplatsen
Medborgarplatsen fick sitt namn år 1940 och innan dess hade det namnet Södra Bantorget i ungefär 70 år, sedan järnvägen kom och Södra station byggdes. Underbara Götgatan, den äldsta vägen söderut från Stockholm går här.
Göta landsväg går tillbaka till medeltiden, men den kan ha funnits sedan urminnes tider. Göta landsväg är Stockholms äldsta väg som förbinder Stockholm med de södra landskapen. När den nya riksvägen från Hornstull till Fittja byggdes i början av 1660-talet förlorade Göta riksväg sin betydelse som den enda landförbindelse söder om Stockholm.
Göta landsväg gick från Stockholm och söderut genom landet. Den började på Södermalm vid Götgatan och gick över Skanstull. Vid Skanstull har det funnits en landförbindelse tidigare. Därefter fortsatte vägen mot Årsta, förbi Långbro och sedan genom Huddinge. I Botkyrka passerade den sedan vägsträckningen Flottsbro vid sundet mellan Albysjön och Tullingesjön. Tillslut fortsatte den mot Södertälje.
Bredvid Medborgarplatsen idag, ligger Björns trådgård. Vissa delar av kvarteret Björns Trädgård påminner fortfarande om mönsterträdgården som en gång i tiden fanns här. Den är döpt efter Karl Fredrik Björn som studerade läkeväxter och medicin. Här skapade han en botanisk trädgård på 1800-talet. Den äldre gula byggnad som finns i parken idag är resterna av Björns malmgård och har anor redan från 1600-talet.
Under 1930-talet byggdes tunnelbanan under Björns trädgård och Götgatan. Där lades grunden till den park vi ser idag.
Vid ena kanten av Björns Trädgård ligger även Stockholms moské. År 2000 invigdes Moskén. Moskén ligger i den tidigare Katarinastationen som hörde till Stockholms Elektricitetsverk.
Galgbacken låg nära Medborgarplatsen under medeltiden, uppe på Stigberget. Här avrättades de dödsdömda i Stockholm. På medeltiden var området runt Medborgarplatsen fortfarande landsbygd. När befolkningen växte på Södermalm flyttades galgbacken därefter ut förbi Skanstull istället så att den hamnade på landet igen. Här fanns den fram tills år 1877. Galgbacken revs när Sverige slutade att avrätta människor inför åskådare.
När den dödsdömda skulle avrättas gick hen sista färden från något av stadens fängelser, längs Götgatan mot Skanstull. I korsningen Götgatan – Folkungagatan låg det en krog som hette Källaren Hamburg. Här gjordes ett traditionsenligt stopp. Den man eller kvinna som snart skulle dö fick gå in på krogen och dricka ett sista glas brännvin, champagne eller porter. Sedan ristades den dödsdömdes namn in i glaset. Sedan ställdes glaset i Sista-supen-skåpet så att alla skulle kunna se det.